Hållbara möten Denna gång handlar det om hållbara möten och socialt ansvar när månadens gästskribent Simon Strandvik har ordet. Nästa år får vi en lag som säger att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Även om vi i många avseenden är ett föregångsland när det gäller miljön, så har vi en stor utmaning i att nå den målsättningen. Låt därför hållbarhetsaspekten bli en parameter när du nästa gång planerar ett möte. Det vinner vi alla på! Ha det så bra! Mikael på Informus

Jaha ja, så du är en sån där som vill rädda världen? Månadens gästskribent Simon Strandvik Simon är miljövetare och managementkonsult på Effort Consulting samt verksamhetsledare för GMIC Sweden med mångårig erfarenhet av föreläsningar och rådgivning inom hållbarhet vid möten och evenemang. Idag hjälper han organisationer att ställa om sina verksamheter till att bli mer hållbara.

Jaha ja, så du är en sån där som vill rädda världen?
Den frågan fick jag av en person när jag presenterade mig som hållbarhetsrådgivare med fokus på möten och evenemang. Och jag svarade faktiskt ja på frågan. Inte för att jag kan göra allt, men jag vill vara en del av lösningen till en hållbar värld, inte problemet.

I skrivande stund ekar fortfarande ljudet av Trumps invigningstal – America first! Nationella fronten i Frankrike rider på vågorna av efterskalvet. Det är en osäker tid men en sak är säker; det förnyelsebara blir allt billigare. Solcellsbranschen i USA har faktiskt fler arbetstillfällen en olja, kol och gas tillsammans. Klimatavtalet är påskrivet och Kina tillsammans med Indien satsar kraftfullt att få ner sina utsläpp. Incitamenten är många och Sverige får nästa år en ny lag om att Sverige ska vara klimatneutralt till 2045, oavsett regering. I slutet av 2016 började även en ny lag gälla som innebär att 1600 svenska företag nu måste redovisa HUR de arbetar med hållbarhet i sin årsredovisning.

Hållbarhet är högt upp på agendan. Men hållbarhet handlar inte bara om att sortera sopor utan det är en helhetssyn om att förstå sin verksamhet och dess påverkan i ett större sammanhang och leverera kvalitet i produkter och tjänster samtidigt som inte miljön eller människor påverkas negativt. De sociala frågorna börjar hamna längre upp på agendan och handlar om att förstå allas lika värde och rättigheter, i grund och botten de mänskliga rättigheterna som till exempel tillgång till sjukvård, rent vatten, bli behandlad lika oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk bakgrund, religions eller annan trosuppfattning. Att veta om sina underleverantörers miljöarbete och att produkter framställs på ett etiskt rätt sätt blir allt viktigare. Företag bör ju säkerställa att produkter som köps in till en billig peng inte tillverkats av barn som får betala det verkliga priset. Men så ser det tyvärr inte ut i alla företag idag. De företagsledningar som inte förstår att ett uteblivet övergripande hållbarhetsarbete blir en risk bör tänka en vända till.

Att ställa om går inte över en natt, men det är viktigt att veta vart man ska och ha ett mål i sikte. Och det gäller allt, oavsett om du ska genomföra ett möte, producera en vara eller är en bank. FN:s Globala hållbarhetsmål till 2030, Agenda 2030, är en god vägledning och allt fler företag implementerar hållbarhetsmålen i sin verksamhet. Och det finns förstås många bra verktyg som underlättar.

Ett väldigt konkret och enkelt sätt att minska sitt mötes eller evenemangs miljöpåverkan är att leta efter miljömärkta anläggningar. Då gör anläggningen själva väldigt mycket vad gäller energi, avfallshantering, kemikaliehantering och har ett bevis på det. Men anläggningen har inte hela ansvaret; resan till och från mötet eller evenemanget är ofta den enskilt största faktorn till klimatutsläpp och detta bör mötesbokaren själv ta sitt ansvar för genom att erbjuda samåkning, uppmuntra till kollektivtrafik och lägga start och slut synkat med tågtider.

Inom de sociala aspekterna finns väldigt mycket att göra och detta börjar få större uppmärksamhet. Det svåra är att vara medveten om vad det går att göra, men det finns många lågt hängande frukter som till exempel att göra mötet tillgängligt för folk med funktionsnedsättning, framför allt de många med nedsatt hörsel och syn. Tänk igenom vilka bilder som kommuniceras, är det någorlunda jämlik fördelning av män och kvinnor?

Till sist vill jag dela med mig av ett hett tips. I förra veckan lyssnade jag på ett fantastiskt föredrag om jämlikhet och blev rätt fascinerad av en aktiemäklare som endast hade satsat på att investera i bolag med jämlik fördelning mellan kvinnor och män i styrelsen. Variation bland människor ökar kreativiteten och detta har många stora bolag förstått, så aktiemäklaren satsade på detta. Och det hade gått fantastiskt bra.

Vill du också rädda världen? I alla fall lite grand? Välkommen till föreningen GMIC Sweden, vi delar kunskap och verkar för en hållbar mötes- och evenemangsnäring.

Simon Strandvik

Kommentera gärna Simons artikel på vår blogg »